Och när man sätter detta i lite perspektiv är det ju sanningen. För om tio år är det inte bara ”The Beatles” som de så kallade ”äldre” pratar om och lyssnar på. Då är det också ”Queen” och ”Abba” som sakta men säkert smyger sig på ”hitlistorna”. Därför anser Sandlie att det är viktigt att komma ihåg vem som faktiskt är morgondagens äldre, även när det gäller bostäder.
Låt oss börja med att titta på några siffror. Den 3 juni 2020 publicerade Statistiska Sentralbyrån en artikel om ett ”historiskt skifte” i den norska befolkningen. Sammanfattningsvis är artikelns slutsats följande: ”Om tio år kommer det att finnas fler äldre än barn i befolkningen” (SSB, 2020).
Som ett resultat av ett åldrande samhälle ligger naturligtvis en stor del av bostadsbehovet hos just denna grupp. Detta visar också en undersökning genomförd av Prognossenteret 2020, en undersökning som behandlar den så kallade ”Äldrevågen”. Undersökningen visar bland annat att så mycket som 75 % av bostadsbehovet de kommande åren kommer att bero på ökningen av befolkningen över 65 år (Prognossenteret 2020).
Om du tittar på programmet från Rådet för ett åldersvänligt Norge så fokuserar deras pågående utvecklingsarbete på fem insatsområden. Men den främsta anledningen till att programmet har lanserats är just påverkan av den demografiska utvecklingen, som ställer krav på nya lösningar i samhället. Och högt på listan över vad den nya generationen äldre vill ha är bland annat bättre hälsa och bättre bostäder (Aldersvennlig, 2020).
Hans Christian Sandlie kan bekräfta detta.
”Både i Norge och internationellt kommer mycket arbete att göras med att vi står inför ett åldrande samhälle, och bostäder kommer att vara helt centrala i ett åldersvänligt samhälle”, säger Sandlie.
Enligt Sandlie finns det flera preferenser som spelar in när det gäller bostäder för åldersgruppen 60+. Bland annat vill många bo i närheten sitt nuvarande grannskap, där de redan har sitt sociala nätverk.
Anpassade bostäder, gärna parkeringsmöjligheter, tillgång till kollektivtrafik och allmän rörlighet utanför hemmet visar sig vara viktiga. Servicefunktioner som kaféer, hälsovård och livsmedelsbutiker är också preferenser som ofta nämns, säger Sandlie.
Sandlie lyfter också fram livet runt hemmet som absolut nödvändigt för en god livskvalitet.
”Det liv vi lever i och runt hemmet kommer att vara helt centralt. Detta kommer att påverka folks välbefinnande”, säger Sandlie.
Detsamma visas också i undersökningen som genomfördes av Prognossenteret 2020 om ”Äldrevågen”. Undersökningen visar att det är tydligt att människor över 60 år vill spendera mer tid på det de är intresserade av, till exempel vänner och familj, vandring och friluftsliv, motion och hobbyaktiviteter. Samtidigt visar fördjupningsintervjuer som genomförts i samma undersökning att det är viktigt att kunna bidra till samhället och vara en del av det (Prognossenteret, 2020).
Vidare fastslår Sandlie att han anser att en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att underlätta ett åldersvänligt Norge är attitydförändringar – även när det gäller bostäder. Han anser att det är viktigt att komma ihåg vem som faktiskt är morgondagens äldre.
”Sanningen är ju att morgondagens äldre är jag själv om några få år! Sådana som jag måste börja med att planera ett hem anpassat för ålderdomen”, fortsätter han med ett leende.
Sandlie själv säger att det förmodligen finns fler boendeformer som kommer att bli relevanta för äldre i framtiden.
”Vi vet inte exakt hur bostadssituationen kommer att se ut i framtiden, men mitt antagande är att det inte bara kommer att vara ett bostadserbjudande som kommer att vara relevant, utan många – och då handlar det om att hitta nischerna”, säger han.
Detta visar Prognossenteret i sin studie av ”Äldrevågen” (Prognossenteret, 2020). Om man försöker tolka detta korrekt kommer detta också att innebära att nya bostadskoncept som inte redan finns kan bli attraktiva i framtiden. Djupintervjuer som genomfördes i samma undersökning visar nämligen att det med att bo med ”en blandning av åldersgrupper” kan vara intressant för äldre snarare än att bara bo med människor i samma åldersgrupp.
Sandlie säger att de har frågat människor i åldersgruppen 50-60 om de kan tänka sig att bo i ett hem med gemensamma utrymmen. Man ser att det kan vara relevant för fler att dela gemensamma utrymmen med andra i framtiden.
”För nu säger inte många ja, men det intressanta är att många säger att detta kan vara relevant i framtiden. Detta kan tolkas som en signal om att det finns en viss osäkerhet inför hur det ska vara, men när man startar projekt om vad det här kan vara så tror jag inte att människor är främlingar för det, avslutar Sandlie.
